inget jävla "allt bra?" nu, läs istället för fan eller skit i det

Jag vet mycket väl att den här låten inte är speciellt ny, men jag har tänkt att ta upp den på bloggen under en lång tid. Antigen träffar låtar mig lika hårt som en buss i 120 km/h eller så ägnar jag lika mycket tankeverksamhet åt dem som jag gör åt mina dammråttor under sängen. Men i varje fall så har Hero Of War med Rise Against en riktigt inverkan på mig. Jag läste lite kommentarer på youtube om låten innan jag lyssnade på låten, många av kommentarerna kom från amerikanska rednex som ansåg att det var en hyllning till USA och den amerikanska flottan. Självfallet kan jag inte säga att det är fel, men har man den uppfattningen efter att ha läst texten en gång... Då kan inte någon hjärnkirurg i världen rädda dig.

He said, 
"Son, Have you seen the world?
Well, what would you say If I said that you could?
Just carry this gun and you'll even get paid"
I said, "That sounds pretty good"

Black leather boots
Spit-shined so bright
They cut off my hair but it looked alright
We marched and we sang
We all became friends
As we learned how to fight

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's flag that I love
And a flag that I trust

I kicked in the door
I yelled my commands
The children, they cried
But I got my man
We took him away
A bag over his face
From his family and his friends

They took off his clothes
They pissed in his hands
I told them to stop
But then I joined in
We beat him with guns
And batons not just once
But again and again

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's flag that I love
And a flag that I trust

She walked through bullets and haze
I asked her to stop
I begged her to stay
But she pressed on
So I lifted my gun
And I fired away

And the shells jumped through the smoke
And into the sand
That the blood now had soaked
She collapsed with a flag in her hand
A flag white as snow

A hero of war
Is that what they see
Just medals and scars
So damn proud of me
And I brought home that flag
Now it gathers dust
But it's a flag that I love
It's the only flag I trust

He said,
"Son, have you seen the world"?
"Well what would you say, if I said that you could?"

Jag har numera fått mig en uppfattning utav låten. Personligen tror jag att den handlar om en person som ska ut i kriget och gör det för kärleken till sitt land och även äran, men det är värre än vad han trodde. Under tiden i kriget utsätts han för moralisk prövning och kommer tillbaka som en annan man. Jag tror att den sista refrängen är det som sätter en knorr på det hela, för helt plötsligt blir det kritiskt i refrängen också och inte endast i verserna. I den sista refrängen står det även att han tog hem den där flaggan, dvs. den vita flaggan som tillhörde kvinnan han sköt ihjäl och då inser han nog att krig är fel. Någonstans på vägen förlorade han nog tron på sitt land och den vita flaggan höll han varmast om hjärtat, vilket tror jag är någon form av metafor för att krig är fel.

Att detta är en låt för att ära den amerikanska flottan och förespråka krig, det måste jag nästan insistera på att det inte är. Men detta är nog numera en av mina absoluta favorit låtar då den är så otroligt genuin och stark. Så nu tycker jag att ni kan lyssna på den och berätta vad ni tror är budskapet eller om vad den handlar om.



På denna länken kan ni se videon: http://www.youtube.com/watch?v=-DZl_1RCmDE


se och njut


pengar köper dig lycka

Folk säger att man inte ska tänka tillbaka på saker man missat och inte gjort, det är bullshit, köp det på dvd istället! För just nu är jag väldigt nostalgisk och drömmer mig tillbaka, året var 2005... Green Day hade sin Bullet In A Bible turné. Men med mina 11 år och 138 centimeter kom det inte på fråga att gå på en sån stor konsert, hade jag gjort det hade jag nog legat nedtrampad på Ullevi för att sedan bli upp sopad utav folk som inte gått ut högstadiet "för att de ville arbeta". Better safe than sorry.

Det är otroligt vilken fantastisk musik Green Day hade på American Idiot albumet. Egentligen är jag inte så mycket för män mellan 30 - 40 år som fortfarande använder kajal och beter sig som 15. Men det är Green Day vi snackar om, de får gärna skita i min farstu om de vill, jag skulle älska dem lika mycket för det. Dessutom, det är bara att sälja det på Ebay.

Men har ni aldrig funderat över hur jävla mäktigt det skulle vara ett stå på en scen med 60 000 pers som bara jublade så fort du rörde dig eller sa något? Jag kan lova er, att om mitt konto saldo någonsin ligger på runt 60 miljoner... Då ska jag dra igång en konsert. Visst, jag är fullt medveten om att jag sjunger som Mat-Tina på crack utan dialekten och har en utstrålning som liknar den onyktre griseknoen i Emil i Lönnerberga, men hade jag de pengarna hade jag lätt kunnat hyra Ullevi och betalt en massa människor att älska mig. Vem har sagt att pengar inte kan göra en lycklig? Det måste varit en fattig jävel.

Om någon funderar över bilden här nedanför på tv:n som jag har i mitt sovrum så är svaret: "Ja, min tv är från stenåldern och Stockholms blodbad sändes säkert  t o m på den."


RSS 2.0